karinsgarederobe

Idag är det 11 dagar kvar till jag stänger affären, jag har så mycket jobb framför mig med att öppna webbshoppen så jag har inte riktigt hunnit fundera över hur allt skall gå till?

Att skriva blogg är ju roligt men det kräver en viss typ av inspiration att få ned det.  Jag skulle ju kunna skriva om vad jag har på mig i dag eller vad jag skall äta till middag ikväll, men är det intressant?

När jag har förmycket att göra och ingen att bolla med låser jag mig och ingenting blir gjort.

Men idag har vi spelat in en film av vårkollektionen för GareDeRobe. Som de flesta vet är GareDeRobe ett klädmärke: vi designar och låter tillverka i första hand damjackor men vi har även många  fina klänningar.

Ellinor som har köpt min affär som har mammaaffären Mums samt Gunilla som designar kollektionen för GareDeRobe ställde upp som modeller och Mammas gudson Theo stod bakom kameran. Naturligtvis var hunden Emilio med samt Ellinors knappt 2-årige son Melker. Art Now Gallery var snälla och lät oss vara i deras lokaler. När man kommer med kläder och kameror och hundar och barn så känns det som man invaderar ngn så vi är väldigt glada att allt gick bra och inget gick i sönder.

Affären fick vara stängd idag men imorgon är den öppen som vanligt.

Well,  Fredagen den 9 januari satte liksom tonen på helgen. Jag skulle vara hemma sitta framför datorn och jobba med diverse-inventering, brevskrivning fakturor och bokföring men ingenting gick som jag tänkt.

Efter några timmar ringde jag min mamma och berättade och hon sa ja det låter som en riktig tykobrahedag- det vill säga en dag då allt går snett.

Jag kom hem efter ha lämnat lovisa på dagis, jag kände att ngt inte var bra huvudet molade och magen värkte men jag tänkte att jag är nog bara nervös inför det där telefonsamtalet jag hade lovat att göra till en leverantör. Efter ett par timmar framför datorn började datorn hänga sig och krångla så jag tänkte att om jag går i från en liten stund så blir det nog bättre. Jag satte på lite vatten på spisen gick ifrån och ringde mitt samtal kom tillbaka efter ca 4 min och inser att jag satt på felplatta. Den plattan som jag satte på hade en tom kastrull med ett pasta slev i plast som enda gäst.  Pasta sleven hade smält och botten på kastrullen hade ett brunt plast skikt på sig.

Fram med salt och diskmedek,svinto och andra diverse medel som kunde ta bort plasten ur den dyra kastrullen. Samtidigt la jag i en tvättmaskin samt en duk i blöt i handfatet och stängde dörren.

Ca 5 min senare tänkte jag vad är det jag håller på med jo duken jag går in i tvättrummet för att inse att jag inte stängt av vattnet. Det flyter vatten på bänken och det har runnit ned i varenda låda.

Ni kan ju fundera på vad jag gjorde resten av eftermiddagen,
Torkade och insåg att jag nog har migränliknande huvudvärk .

Har gjort en super rea stång idag man kan fynda för 100:--

Nu när det börjar närma sig slutet för butiken i Göteborg kommer jag osökt att tänka på min tid på Öland.

-Under 3 sommrar tidigt 2000-tal under några sommar veckor tog jag mitt pick och pack och drog till Öland,- Borgholm och Strandhotell. Under högsommar veckorna gör Strandhotell om sin konference avdelning till galleria och ett antal olika affärer leker butik under dessa veckor. Varför gör man det? Ja, har sommarbutik alltså?

1.gratis semester -vadå semester man jobbar hela tiden
2.träffa nya människor- det gör man i sin vanliga butik också
3. miljöombyte

För en göteborgstjej ja en västkustbo kan öland te sig lite lustigt. Öbor är inte speciellt hjälpsamma, man ser om sitt eget hus på en ö och om man får en konflikt med grannen så bränner man ner grannens gård. Så är det på Korsika men även på Öland. Under sommar nummer 3 brann det hela tiden i olika gårdar eller resturanger. Naturligtvis var ngn av  händelserna rena olyckshändelser men småsinthet kommer inte långt ned på listan.

Alla menyer på resturangerna hade ett gemensamt och det var att som förrätt fanns det alltid en toastskagen.?!! Som västkustbo är det de sista jag skulle välja en torr brödskiva med burkräkor blandat med majonäs. Är man på östkusten vill man ju ha ngt östkuskt istället, det är bara det att raggmunk är kul en gång per säsong....

Nå, jag träffade faktiskt massor med trevliga och rara människor under de där veckorna, tyvärr missade jag den gången som Drottnning Silvia var inne i affären hon kunde inte stanna för hon satt barnvakt  åt några vänner sa hon.

Under ett dygn den 14 juli varje år vänds Borgholm upp och ned. Sveriges kronprinsessa fyller år och alla möjliga och omöjliga kändisar dyker upp och jag hade första parkett då butiken låg precis vid ingången till hotellet som alla bodde på. Dessutom bara ett stenkast från Borgholms idrottsplats där tv sändningen sker ifrån. Visst är det kul att se på kändisar och få prata med dem men roligast var faktiskt och följa skvallerpressens "journalister" och däras jakt på scoop.
Hur de sprang in och ut ur hotellet och hur de försökte smälta in under kvällarna, ögon som flackade... och de flesta bofasta eller sommar bofasta som hade mer skvaller om dem än om de kungliga eller andra....

Jag hade jätte kul de där sommrarna men när jag åkte därifrån i augusti 2004 visste jag att jag kommer aldrig tillbaka och jobbar här på detta sättet. Visst var det vemodigt att lämna vissa vänner men när det är slut så är det slut och något kommer i dess ställe, Jag hoppas att jag känner likadant den 31 januari då jag lämnar nycklarna till Ellinor och slipper ansvaret för affären.

God natt ses imon

Trettondagen har varit en kall,blåsig och rätt ointressant dag jobbmässigt men imorgon är det fullfart igen-
Vi åkte ut till ett vindpinat Marstrand och hälsade på Leifs syster som bor på en fiskebåt.

Bilden som kommer att synas i toppbilden på bloggen kommer från dagen som jag gifte mig. Det är sällan man är så där fixad men för att göra en lång historia kort så: Jag och min man Leif hade bestämmt att vi skulle gifta oss på valborg 2008.  Leifs syster (som bor på en fiskebåt) som för tillfället bodde i skagen, där hon hade jobb på Svenska sjömanskyrkan tyckte att det var en kul idé att gifta oss där i skagen. 
Men, någon tid innan ringer Systern och säger: Jag har sagt ja!! Vadå- ja? sa vi :-Jo jag har sagt ja till att ert bröllop skall filmas för ett tv program. Vadå för tv program? Jo det skall sändas i december på bästa sändnings tid. Hon har sagt ja till att vårt bröllop skall visas som enfråga på tv programmet På spåret.



Nudå, i och med att vi inte hade några gäster förutom våra systrar med respektive och jag redan var mamma till Lovisa så kändes det inte nödvändigt att gifta mig i vitt. Jag hade fått in en ur söt klänning från Valerie Aflalo till min butik en turkos knäkort singoalla klänning i siden med tillhörande kappa.  Malin från Prickig Katt dvs grannbutiken gjorde en ur sött turkos tyll dekoration som jag hade i håret. Jag hittade en väska i exakt samma färg som klänningen så min outfit blev turkos.

Jo dagen kom och fotografen för svt var där och han filmade. Det sändes den 12 december i slutet -allra sista frågan i programmet (ca15-30 sek). Tur i oturen var det samma kväll som idolfinalen så inte riktigt alla satt och tittade. Vi hade trott att det skulle sändas veckan innan och då mådde jag nästan illa jag har alltid tyckt att det var så töntigt att gifta sig i tv och här står jag själv på bästa sändningstid och blir gift.

Hur som helst jag tycker jag var fin den dagen och bilderna blev bra och i och med att jag inte har vitt på mig ser det inte ut som en uppenbar bröllopsbild så den får det bli.............

p.s Jag har kvar några kappor från valeri 2 turkosa och två limegröna passa på att fynda dem på rean imorgon

kram och godnatt