karinsgarederobe

I tisdags var jag i Kungsbacka för att lära mig att mingla. Gertruds Döttrar och Företagarna i Kungsbacka bjöd in till en kväll som de kallade för Mingel med Mening. I vanlig ordning klädde jag mig i en GareDeRobe jacka i färg. När tillställningen började vällde det in en massa damer i olika åldrar. De flesta klädda i olika toner av grått och svart. Det är så himla tråkigt att titta på en grå massa. Jag och min syster var de enda där som klätt sig i färg och vi syntes som två stoppljus. Poängen med att mingla, hålla föredrag etc är att få ut ett budskap -man vill något med att vara där. Varför då klä ned sig?

Jag har tidigare berättat att jag numera kallar mig IMAGEKONSULT och jag blir bara mer och mer övertygad om att jag behövs. Svart är ingen färg och kvinnor skall inte gömma sig.

I söndags fick jag höra en historia om en kvinna som hållit ett föredrag på universitet. Hon hade stått i en aula full av elever i några timmar. Efteråt kände hon att hon fått ut sitt budsakap. Då kom det fram en elev och sa -Åh vilket intressant föredrag, men varför ser du ut som en grå mus? Kvinnan ville inte att hennes kläder skulle skugga det budskap hon hade att delge, men idag kan det få motsatt effekt.

Om du vill klä ned dig använd jeans och en fin topp alt. jacka. Detta gäller oavsett vilken ålder du är.



Här har jag på mig en jacka som vi kallar för Bessie, den funkar utmärkt till de tillfällen som jag pratar om ovan.



Detta är Viktoria och min syster Linda som står och pratar på minglet. Viktoria har på sig en klänning från Zetterberg och Linda har på sig en jacka som heter Sara från GareDeRobe.

Kram o godnatt!!!

Till helgen är det allahelgonhegen, detta har alltid varit en av mina favorit helger. Höstmörkret börjar infinna sig och man börjar förbereda sig för vintern på allvar. Vintertiden är tillbaka och man får sova en timma längre, och vår amerikanska syster helg halloween har blivit min dotters favorithelg.
      Halloween-då man skrämmer bort spöken genom att klä ut sig till dem för att visa att man inte är rädd för dem. Personligen tycker jag att det är ett trevligt sätt att både hylla de döda samt förminska det onda.

Kram Karin 




Jag och min man Leif för några år sedan!!!

Jag var hos Eli min frisör igår, när jag satt i stolen kom posten med den nya Femina tidningen. På framsidan stod bla rubriken STICKA NYA SKÖNA PONCHON.

Detta fick mig att tänka på hur trender kommer och går. För cirka 4 år sedan sålde jag under en period ca 10 ponchos om dagen sen en dag tog det helt stopp. Det gick inte att sälja mera och jag har fortfarande kvar några stackare i mitt lager. Samma sak hände med den långa volangkjolen en sommar. Ena dagen sålde man 20 st sen nästa sommar gick det inte att sälja en enda då var trenden slut.

För att inte tala om min hattrend jag tror det var sommaren 2001 så skulle varenda människa ha en nätbrynja oavsett om hon var 20 eller 60 år gammal, gärna i en färg typ orange. Den ända som var glad för den trenden måste varit Resterödstrikå som gjorde nätbrynjor.

I år kanske det blir nitar som blir den där flugan som tar över, det har varit på gång ett tag och det finns nitar på allt speciellt axlar och assessoarer. Jag hittade en sajt som man kan köpa fina nitar på som heter glitz it.

Kansken en poncho med nitar???--nej tack!!!

Dagligen får jag frågan vad gör du och jag svarar att jag driver en webbshopp och jobbar med min mammas företag GareDeRobe.

En kort historik. GareDeRobe startades av Ingrid Pettersson 1994 -min mamma. Jag har sedan starten varit mer eller mindre involverad i företaget, jag har sålt kläderna til kunderna skickat varor till återförsäljarna, inventerat, skickat fakturor etc,etc...

Att jobba med kläder är inte glamorösare än ngt annat jobb vilket som helst. Kläderna skall uppfinnas, produceras, levereras och faktureras. Ur detta perspektiv kunde jag lika väl varit bonde och producerat mjölk.

När jag var barn hade min mamma en jeansaffär mitt i centrala Göteborg. En dag kom det in en ung tuff tjej i affären och sökte jobb. Jag lyssnade när mamma intervjuade henne och det sista hon sa när hon gick var att hon tyckte det var så roligt med kläder. När hon gått sa mamma högt för sig själv -det tycker inte jag. Jag blev så förvånad. Där stod vi den hippa jeansaffären, mamma åkte flera ggr i veckan till fabriken där vi tillverkade jeans. Hela vår värld bestod ju ut av kläder. Hur kan man då säga att det inte är intressant?

När jag sedermera blev tonåring och mina väninnor satt och pratade om kläder kunde jag inte vara mer ointresserad. Och missförstå mig rätt här nu, jag har alltid varit välklädd, vissa saker får man med bröstmjölken.
Känslan av att kombinera plaggen rätt och klä sig efter sin egen figur är en utmaning.

Men att kunna diskutera kläder som tyckare och tänkare som på andra bloggar ligger inte för mig. När jag öppnade KarinsGareDeRobe på Södra Larmgatan i Göteborg 1998 upptäckte jag att jag hade en talang. Att kunna klä på kvinnor i alla åldrar- kläder som gjorde att de såg bra ut utan att vara en trendslav.

Tillbaks till GareDeRobe, under hela tiden vi jobbat med klädmärket GareDeRobe har min mamma jobbat tillsammans med en kvinna som heter Gunilla Stolpe. Tillsammans tar de fram varje kollektion, de går på tygmässor, tittar på trender och skapar en kollektion tillsammans. 2005 la vi till style by Gunilla Stolpe, Gunillas medverkan till att ta fram kläderna och vara ansiktet utåt är en mycket viktig ingrediens i den soppan vi kallar GareDeRobe. Soppa och soppa förresten fint årgångsvin vore att föredraga.

Det som de flesta uppskattar med GareDeRobes kläder är att alla får en fin figur i dem. Som någon uttryckte det känns som det är något inbyggt i dem. Ja, det finns ett hemligt vapen. Min mamma är världens bästa mönsterkonstruktör. Det finns inget som hon inte vet om material eller om hur ett material uppför sig hon är en riktig nörd inom området. Jag själv har tyvärr inte ärvt denna talang jag kan inte ens sy en rak söm. Men om det skulle finnas ett mästerskap i detta skulle nog min lilla mamma vinna denna kategori oxså.



Här är en bild på min mamma Ingrid och min syster Linda när vi bjöd mamma på "afternoon tea" på Ritz i Paris nu i september.

Det fyndiga är att höstkollektionen 2009 heter precis detta dvs Afternoon tea.